BILLIGA TERMOBYXOR FÖR DAM, HERR OCH BARN
I samarbete med Sportshopen.
Termobyxor från kända varumärken
FLER VINTERPLAGG
Köpguide: Hitta bästa termobyxorna
Följ vår köpguide för att hitta bästa termobyxorna utifrån budget, funktion och behov.
🔑 Användningsområde
Fundera först på var och hur du ska använda termobyxorna. Till vardag i stan räcker enklare och smidigare modeller, medan du vid vintersport eller lek i snön behöver mer tekniska och slitstarka plagg.
För termobyxor för barn är det en fördel att se på tester för att se vilka som verkligen håller när barnen sliter på dem. Se exempelvis testet på Test.se
❄️Material & isolering
De flesta termobyxor är gjorda i slitstark polyester eller nylon. Isoleringen kan vara syntet eller dun – syntet fungerar bäst i fuktiga förhållanden och är vanligast i Sverige. Tjockare stoppning värmer mer men gör byxorna klumpigare, medan tunnare isolering ger smidigare rörelsefrihet.
🌧️Vattentäthet & andningsförmåga
Kolla alltid vattenpelare och andningsförmåga. För kortare vardagsanvändning räcker 5 000 mm vattenpelare, men för skidåkning och blötsnö är 10 000 mm eller mer att föredra. Tejpade sömmar ökar skyddet ytterligare.
Isoleringsförmågan.
Isoleringsförmågan mäts i g/m² och brukar framgå av produktbeskrivningen. För kalla vinterdagar är det bra att ha runt 200 g/m² – och uppåt.
Vattentåligheten
För att jämföra vattentåligheten kan du titta efter vattenpelartrycket i produktbeskrivningarna. Det mäts i mm – sikta på 12 000 mm och mer för byxor som håller vattentätt vid kraftig nederbörd i långa perioder.
Andningsförmågan
.Håll utikefter ventilationsförmåga, som ibland uppges i produktbeskrivningarna. Den anges i g/m²/24 h och av ser hur många gram fukt som en kvadratmeter av materialet släpper igenom under ett dygn. De flesta populära märken har generellt god vattentålighet och isoleringsförmåga.
🛠️Praktiska detaljer
Små funktioner på dina termobyxor gör stor skillnad i vardagen. Snölås i benslut hindrar snön från att tränga in i kängorna. Dragkedjor i benslut gör dem enklare att dra över pjäxor, och fickor med dragkedja är säkra för nycklar och mobil.
- Snölås: hindrar snö från att tränga in.
- Dragkedjor i benslut: lättare att få på över skor/pjäxor.
- Fickor med dragkedja: säker förvaring.
💰 Pris & kvalitet
Priset speglar ofta funktionerna och hållbarheten. För vardagsanvändning kan budgetmodeller fungera utmärkt, men för skidåkning eller längre vistelser ute är det värt att investera i mer tekniska modeller.
- Budget (300–800 kr): vardag och enklare bruk.
- Mellan (800–1500 kr): bättre material och funktion.
- Premium (1500–3000+ kr): tekniska, hållbara och för vintersport.
Tips: Se DAM-modeller av termobyxor på REA här
Passform på termobyxor
Det är vanligt att passformen på termobyxor beskrivs som slim”, ”regular” eller ”loose”. Ditt val av snitt på termobyxan handlar dels om vad du tycker är snyggt men också om ifall du klär dig utifrån lager på lager på principen.
Långkalsonger kan du ha även under en termobyxa med “slim” passform. Vill du ha ytterligare ett plagg så är dock “loose” att rekommendera. Om du är osäker på storleken och vilket snitt du kommer att trivas med är det en fördel om du har möjlighet att påverka passformen med hängslen eller en justerbar midja.
Skoterbyxor – När värmen prioriteras
Skidbyxan är främst sydd för att vara lätt att röra sig och inte bli för varm för den som sportar i den. Ska du enbart gå till bussen i dina värmande byxor är detta inte ett alternativ eftersom de kräver att man själv rör sig för att få upp värmen.
Överdragsbyxan å sin sida är det kallaste alternativet. Det är egentligen enbart en byxa som är vattentät och vindtät. Visserligen kan de vara något fodrade men det är inte så pass mycket att de håller värmen tillräckligt bra om man inte rör på sig väldigt mycket själv.
Termobyxor passar när värme och bekvämlighet prioriteras. De passar både till lek i snö och slask till att enbart ge värme på väg till jobbet. Ska de bara användas 15-20 minuter per gång kan de flesta modeller räcka gällande värmehållning.
Skoterbyxan passar dig som verkligen vill ha värme, skydd och vindmotstånd. Dessa är betydligt dyrare men man får verkligen vad man betalar för. De som däremot anser att termobyxorna är nästintill för varma kan välja en skidbyxa eller överdragsbyxa istället.
FAQ
Det varierar givetvis, men de flesta är gjorda av syntetiska material som nylon eller polyester. Syntetiska material är praktiska för vinteraktiviteter – de är potentiellt slitstarka och väldigt motståndskraftiga mot vatten. Fodringen kan också vara syntetisk eller vara av exempelvis dun, fjädrar eller ull.
Håll utkik i produktbeskrivningarna efter g/m² (gram per kvadratmeter), som syntetisk isolering mäts i. Tunnare täckbyxor och jackor kan ha en isoleringsförmåga på runt 50 – 100 g/m², men för kalla vinterdagar är det bra att ha runt 200 g/m² och uppåt.
Först och främst bör termobyxorna passa runt midjan och höfterna. Därutöver är det ett stort plus om rörligheten är god. Samtidigt bör de inte hänga för löst runt knän och ben heller, och inte vara för tajta – då begränsas ju rörligheten.
Vattenavvisande termobyxor gör att vatten pärlar sig på ytan, men kommer inte att vara vattentäta om du till exempel sitter ned i snön en längre period. Vattentäta byxor ska hålla dig torr även vid exempelvis regn eller när du sitter ned länge i snön.
Vad är vattenpelartryck?
Något som ibland anges i produktbeskrivningarna är vattenpelartrycket. Ju högre vattenpelartryck, desto mer kan ett givet material stå emot innan vatten tränger igenom. Vattenpelare syftar på hur stor mängd vatten (anges i mm) som en cm² av materialet kan stå emot.
Det viktigaste man kan göra är att följa instruktionerna på tvättlappen. Som regel är det bra att undvika torktumlaren (alternativt använda ett skonsammare tumlarprogram) samt att undvika sköljmedel. På tvättlappen ser du vilka temperaturer termobyxorna klarar av att tvättas i – förvara dem torrt.
Gällande huruvida termobyxorna andas väl så brukar man prata om ventilationsförmåga, som anges i g/m²/24 h. Värdet baseras på hur mycket fukt (g) som kan passera genom en kvadratmeter (m²) av material under ett dygn (24h).